Unik kartläggning: Migrationsverkets prövning av konvertiter är godtycklig och rättsosäker

En studie som omfattar 619 afghanska medborgare som konverterat till kristendomen och sökt asyl i Sverige 2015-2018 visar på stora brister i Migrationsverkets handläggning. Exempelvis avslöjar kartläggningen att beslutet påverkas av var i Sverige den asylsökandes ärende handläggs. Migrationsverket gör även skillnad på konvertitens intellektuella förmåga att reflektera kring sin tro, vilket leder till att det snarare är den intellektuella kapaciteten och förmågan att utrycka sig, än tron hos konvertiten som bedöms.

Kartläggningen presenteras i dag i rapporten ”Konvertitutredningen” som är en analys av Migrationsverkets behandling av asylärenden där konversion är aktuell. Rapporten består av tre analysdelar: kvantitativ, kvalitativ och juridisk. Fem kristna trossamfund har deltagit i utredningen som omfattar 76 församlingar från 64 orter i Sverige.

Jämförelsen mellan Migrationsverkets kontor i Jönköping och Göteborg visar att det ena kontoret har en avslagsprocent på 44 procent medan det andra har 80 procent. Ett annat exempel som talar för att det finns en skillnad på var i Sverige man bor är jämförelsen mellan två jämförbara församlingar där den ena har en avslagsprocent på 52 procent medan den andra har 84 procent.

Sifforna i undersökningen talar sitt tydliga språk. Den kvantitativa analysen visar att sju av tio (68 procent) av undersökningens konvertiter får avslag på sin ansökan genom att tron inte bedöms som genuin. Om konversionen anförts sent i asylprocessen är siffran i stället 81 procent avslag. Vidare visar vår studie att konvertiternas belagda församlingsengagemang spelar liten eller ingen roll i bedömningen, säger Maria Gustin Bergström, civ.ing., pastor i Pingstkyrkan i Linköping och initiativtagare och medförfattare till rapporten samt ansvarig för materialinsamlingen.

Rapportens kvalitativa del är en jämförelse av 61 konvertiters berättelser och Migrationsverkets motiveringar till beslut.

Det finns ingen strukturellt identifierbar innehållslig skillnad på gruppnivå mellan de konvertiter som fått avslag respektive bifall. Däremot visar undersökningen på tydliga skillnader i Migrationsverkets motiveringar mellan dem som fått avslag respektive bifall, säger Ulrik Josefsson, Teol. Dr., som är medförfattare till rapporten och akademiskt kvalitetsansvarig för den.

Den slutsats som dras i rapporten är att Migrationsverkets prövning av konvertiter är godtycklig och rättsosäker.

Analysen visar att Migrationsverkets beslut ofta är i strid med gällande rätt, internationell rätt och mänskliga rättigheter. Europadomstolen, UNCHR:s riktlinjer och FN:s tortyrkommitté ger nödvändig vägledning när det gäller tillämpning av internationella konventioner på området och denna analys visar på systematiska brister hos Migrationsverket i bedömningen av dessa, säger Ruth Nordström, LLM., Chefsjurist vid Skandinaviska Människorättsjuristerna och medförfattare till rapporten.

Rapportförfattarna föreslår följande åtgärder:

  • En fördjupad utredning måste genomföras av de orimliga och rättsosäkra förhållanden som denna rapport visat på.
  • Migrationsverket måste tillse att vederbörlig kompetens finns hos alla som fattar beslut i asylärenden där konversion är aktuell och tillse att inga avslagsbeslut får fattas utan att en specialistutbildad beslutsfattare granskat beslutet.
  • Migrationsverkets rättsavdelning bör tillsätta en expertgrupp inom fältet för religion och konversion som en resurs i alla ärenden där konversion är aktuell.
  • Konvertiternas åberopade skriftliga bevisning måste uppvärderas i asylprövningen.
  • Fram tills att dessa förändringar är genomförda, skall utvisning av konvertiter och asylsökande där konversion är aktuell, inte verkställas.
  • När nya riktlinjer är implementerade ska:
    • Alla asylsökande där konversion är aktuell, ges rätt till ny prövning.
    • Sveriges ambassader ges uppdrag att uppsöka utvisade personer som anfört konvertitskäl i syfte att utreda om dessa utsatts för hot eller skyddsgrundande behandling. Kan detta konstateras bör Sverige erbjuda dessa personer internationellt skydd.

BAKGRUNDSFAKTA
Rapporten är ett resultat av ett samarbete mellan några av Sveriges större frikyrkosamfund. Initiativet togs inom Pingst – fria församlingar i samverkan utifrån samfundets integrationsråd. Under arbetets gång anslöt ytterligare fyra samfund: Equmeniakyrkan, Evangeliska frikyrkan, Svenska Alliansmissionen samt Sjundedags Adventistsamfundet. Dessa fem trossamfund betjänade 2016 tillsammans över 320 000 personer och utgör därmed en betydande kraft inom det svenska civilsamhället. För den juridiska analysen har Skandinaviska Människorättsjuristerna medverkat.