Gratis möte

018-750 52 11

Gratis möte

Konvertitutredningen 2.0: Migrationsverkets prövning av konvertiter är fortfarande godtycklig och rättsosäker

Skandinaviska Människorättsjuristerna har medverkat till en uppföljande studie av afghanska medborgare som konverterat till kristendomen och sökt asyl i Sverige 2015-2018. 

Det är en grundläggande mänsklig rättighet att konvertera, det vill säga att byta religion och ha möjlighet att manifestera sin tro öppet och synligt. Det är också en mänsklig rättighet att få en rättssäker och objektiv prövning av sina asylskäl. Men hur kan man bedöma om någon är kristen eller inte? Kan lackmustestet vara att någon skall kunna redogöra för samtliga högtider i det kristna kyrkoåret, detaljerat kunna rabbla tio Guds bud och kunna beskriva skillnaden mellan olika grenar av protestantismen och katolicismen? Alla dessa frågor har varit vanlig förekommande i konvertiters asylprocesser.

 Vår nya rapport visar att det skett både en positiv och negativ utveckling sedan Konvertitutredningen 2019, som fick stor uppmärksamhet nationellt och internationellt.

Denna rapport visar att den juridiska processen för asylsökande konvertiter inte är rättssäker ännu. Det är fortsatt tydligt att expertkunskap gällande konversion saknas hos Migrationsverket och Migrationsdomstolen, vilket skapar godtyckliga bedömningar.

Att vara lika inför lagen betyder att beslut och domar från rättsliga instanser varken får beror på vem som dömer eller på vem som döms. Av riktlinjer från FN:s flyktingorgan UNHCR gällande bedömning av religionsbaserade asylskäl följer att ”detaljerad sakkunskap är inte samma sak som den sökandes genuina övertygelse”. Migrationsverket och Migrationsdomstolen kräver emellertid fortfarande att konvertiter skall påvisa muntliga kunskaper om ”centrala delar” eller ”huvuddragen” av kristen tro. Den mest avgörande frågan som behöver besvaras för att konvertiter skall tillförsäkras en rättssäker prövning av sina asylskäl, är hur Migrationsverkets handläggare skall tillförsäkras nödvändig kompetens för att avgöra vad som kan anses vara centrala delar eller huvuddrag inom kristen tro, för att kunna bedöma om en sökande är genuin kristen eller inte. Den andra avgörande frågan är hur Migrationsverket skall tillse att verkets handläggare beaktar och följer rättspraxis från internationella instanser för mänskliga rättigheter, som Europadomstolen och FN:s kommittéer.

Det är en grundläggande mänsklig rättighet att konvertera och ha möjlighet att manifestera sin tro öppet och synligt. Det är också en mänsklig rättighet att få en rättssäker och objektiv prövning av sina asylskäl.

BAKGRUNDSFAKTA
Rapporten är en uppföljning till Konvertitutredningen som presenterades våren 2019. Konvertitutredningen är ett resultat av ett samarbete mellan några av Sveriges större frikyrkosamfund. Initiativet till togs inom Pingst – fria församlingar i samverkan utifrån samfundets integrationsråd. Under arbetets gång anslöt ytterligare fyra samfund: Equmeniakyrkan, Evangeliska frikyrkan, Svenska Alliansmissionen samt Sjundedags Adventistsamfundet. Dessa fem trossamfund betjänade 2016 tillsammans över 320 000 personer och utgör därmed en betydande kraft inom det svenska civilsamhället.