En ny rapport visar att rättsprocesserna för asylsökande konvertiter ofta är godtyckliga och i strid med internationell rätt och mänskliga rättigheter. Det är tydligt att expertkunskap gällande konversion saknas hos Migrationsverket och Migrationsdomstolen, vilket skapar godtyckliga bedömningar.
Skandinaviska Människorättsjuristerna medverkar till en uppföljande studie av afghanska medborgare som konverterat till kristendomen och sökt asyl i Sverige 2015-2018. Denna rapport visar att den juridiska processen för asylsökande konvertiter ännu inte är rättssäker. Det är fortsatt tydligt att expertkunskap gällande konversion saknas hos Migrationsverket och Migrationsdomstolen, vilket skapar godtyckliga bedömningar.
Den 27 mars publicerades en artikel om Joy i Svenska Dagbladet av Stina Oscarson som en del av en serie som ämnar ge en röst åt de personer vars röster sällan hörs och S:t Clara kyrka. I denna artikel berättar Stina om mötet med Joy och Ruth Nordström som hjälpte uppehållstillstånd i Sverige – efter att hon först inte blivit trodd.
VAD HAR HÄNT SEDAN KONVERTITUTREDNINGEN SLÄPPTES 2019? Är den juridiska processen för asylsökande konvertiter rättsäker nu? Vi vill bjuda in dig till ett webbinarium lördagen den 10 april kl 10-12 där vi kommer att presentera en uppföljande rapport om vad som hänt sedan Konvertitutredningen publicerades i mars 2019 och samtidigt blicka framåt.
För drygt en månad sen skrev vi att “Tiggeriförbud kan strida mot Europakonventionen” i Uppsala Nya Tidning. Frågan om tiggeriförbud väcker en central fråga: Är det rimligt att ett land förbjuder en människa i nöd att be en annan medmänniska om hjälp? När det gäller rätten att tigga och hålla upp en skylt där man ber om hjälp, aktualiseras yttrandefriheten, som slås fast i artikel 10 i Europakonventionen. Tiggeriförbud är främst en politisk fråga och ett eventuellt förbud mot tiggeri måste utformas i enlighet med de gränser som anges av Europadomstolens praxis gällande de mänskliga rättigheterna.
Asylsökande konvertiter möter ett Migrationsverk utan kunskap – något vi på Skandinaviska Människorättsjuristerna länge påpekat. I en rättsstat som Sverige ska likhet inför lagen vara en absolut rättighet men ändock ställs asylsökande inför frågeställningar som skiljer lågutbildade och resurssvaga från priviligierade och meriterade då de fokuserar på kunskapsfrågor. I Sverige brukar vi uttrycka stolthet över att ekonomisk ställning, kön, religiositet, sexuell läggning, begåvning och kunnande aldrig får inverka på domslut – men i praktiken är vi inte det humanitära mönsterland vi ibland yves över.
I dag debatterar vi på Dagens Juridik. Sveriges tillfälliga pandemilag innehåller mycket omfattande inskränkningar i grundläggande fri- och rättigheter som religionsfrihet, och regeringen jämställer religionsutövande i lagrådsremissen med ett biobesök.
Människorättspodden avsnitt 13 Värdegrund? – I det trettonde avsnittet av Människorättspodden samtalar vi om begreppet värdegrund.
Vi delar ut vårt pris Scandinavian Human Dignity Award till Bryan Stevenson och organisationen Equal Justice Initiative för deras enorma insatser för att främja rättvisa och mänskliga rättigheter och ställer frågan om hans syn på några av de ärenden vi arbetar med i Sverige.
Skandinaviska Människorättsjuristerna företräder Elahe och hennes son från Iran, som sökt asyl i Sverige då de riskerar skyddsgrundande behandling i Iran på grund av moderns konversion från islam till kristendomen.
Senaste kommentarer